Post-sommarstartskottet

Ligger i soffan under ett täcke och lyssnar på musik och överväger att tända en brasa. Utanför det öppna fönstret har det slutat regna och fåglarna kvittrar. Mina ögonlockar har blytyngder i sig och jag vet inte vad som golvat mig. Midsommar-margaritas? Något är det i alla fall som förlamar mina leder efter gårdagens storstadsfirande som var mitt lugnaste någonsin. God mat. Drinks. Musik. Långa samtal. Och en känsla av att vi ockuperat en liten del av stan medan solen sken på alla de som befann sig utanför stängslen och huskropparna runt min innergård.

På förmiddagen åt jag och J frukost till vår The Killing-premiär och nu har han gått till jobbet och jag önskar bara att han var kvar hemma och att vi kunde kika lite mer. Borde egentligen måla. Kakla (för första gången ever) kommer inte på frågan i det här komatillståndet. Tror dock väggen jag murade för kaklet att sitta på blev bra. Att borra upp hängare i kakel lär också stå kvar på listan till imorgon (även om jag är frustrerad över min borrskräck som hämmar mig och borde försöka övervinna den). Aja. Att måla tak skrämmer mig också men det får jag ta på måndag. Å, det ljuva i att det är lördag. Allt är bra. Jag har det skönt under täcket. Tror jag ringer farmor och pratar en stund.