30 april 2012

Mobilrens

Jadu. Sitter i vanlig ordning på ännu ett tåg och ibland känns det som jag inte spenderar mina ledigheter på annat sätt än att färdas. En konsekvens av att mina gamla vänner och min familj bor någon annanstans än i Stockholm och som en konsekvens av att jag, tack vare jobbet, kan resa omkring så smidigt tror jag. Älskar därför slappa dagar hemmavid då min kalender är tom - och som evigt singel och numera sambo så knarkar jag även ensamtid - men ser också fram emot de möten resan för med sig. Gillar alltså inte resan i sig, mycket på grund av det jäkla illamåendet, men också på grund av känslan av instängdhet. Som vore man i en gyllene bur som forcerar åkrar och skog på ömse sidor.


När jag mår illa så kan jag inte läsa. Lyssnar istället. Och grejar med mobilen. Så, här kommer ett mobilkameravernissage för att blottlägga lite mer av det jag reflekterat över den senaste tiden.


Tillägg: intressant nog så hoppar alla bilder runt och kommer i oordning. Verkar inte kunna göra något åt detta och får korrigera i efterhand.


1) Ett par skor som var så fulsnygga att jag inte visste om jag skulle köpa dem eller ej. Enligt J ett par skor som var väldigt mycket jag. Fulsnyggt med andra ord. Gillar det.


2) Konst jag såg och gillade på ett ställe vid Slussen. Dock alldeles för dyrt för mig. Och ännu en kvinna. Tapetserar min/vår lägenhet med kvinnor. Vackert så.


3) En liten kille som fötts in i min värld av en av mina äldsta, närmaste vänner. Blir helt varm när jag tänker på honom. Hej Elving och välkommen hit!


4) Rensade i källaren i lördags inför föreningens städdag och hittade så många gamla grejer som fick mitt minnescentra i hjärnan att accelerera. Shit alltså..det var märkligt. Allt var från året 2004/05. Ett år med kaos när jag var på hemmaplan och som var ljuvligt när jag återvände till Bukoba och bodde där ihop med fabulösa Anna. Dock, skorna - herr gud. Till och med 2004:s motsats till att vara fashion forward.


5) En autograf från en modeskapare jag just nu inte kommer på namnet på. Minns kvällen mycket väl. Min först, och hittills enda, frontrow-visning. Kan för mitt liv inte komma på vad jag själv hade på mig den kvällen, och med tanke på att det säkert var mycket ångestladdat så förvånar det mig. Älskar fortfarande modellernas hår. Och ser att modedesignern, som så många före honom, missuppfattat mitt namn. Ps. Kom på namnet nu: Pär Engsheden heter han. Tänk vad Studentaftonutskottet inbjöd till många roliga möten.


6) Min lista över egenskaper jag ville att min pojkvän to be skulle ha. Skriven i Malmö 2005. Har förvildat min handstil några grader sedan dess (nu ligger typ alla bokstäver ner och bildar ett horisontellt landskap). Kan konstatera att det psykologiska mumbojumbot betalade sig sex år senare.


7) Frisyr jag ville ha. Frisyr jag fortfarande vill ha, men enligt J skriker den 2005. Vill klippa mig så ändå men har lovat att inte följa den impulsen.