5 april 2012

Kunskapsjakt




Tänk vad man lär sig där man sitter i tv-soffan. Kollade på ett inspelat avsnitt av senaste Babel (älskar programmet i Jessika Gedins tappning!) och där satt Jonas Hassen Khemir och var så där gudabenådant jävla smart som han alltid är. Den mannen har en sådan lyskraft och jag minns en tidig frukostföreläsning på Talarforum när min kompis Oscar jobbade där. Det var under en period i mitt liv när jag jobbade väldigt hårt och typ levde för att skotta undan obstacles. Sedan gick vi i mål med projektet och jag var så otroligt trött. Kom tillbaka från en resa till Mexiko, landade i ett vårkallt Stockholm som jag inte riktigt visste vad jag ville göra med och cyklade i alla fall till den där morgonföreläsningen och hade som vanligt klockan 07.30 inte riktigt vaknat, tog en kopp te och gick in och satte mig på enda lediga stolen och hamnade mitt framför Jonas.

Föreläsningsrummet på Talarforum är komprimerat och hur jag än vinklade och vred min kropp så hamnade jag i hans blickfång och han i mitt och det var som om hans lyskraft bland alla kostymnissar gav mig en insikt om att allt är möjligt. Livet vände lite där och då i den där föreläsningssalen. Jag kände mig som en irrationell groupie..men någon slags kontakt fick vi. Hur som, han är så fantastiskt cool och jag älskar hans kompromisslöshet. Att han går på magkänsla och är sötsur på något raffinerat, svårdefinierbart sätt. Och är han kanske inte också singel? Tänk om jag kunde ordna en blinddejt med honom och K, det vore något! (Ser nästan framför mig hur K just nu instinktivt ryggar bort någon millimeter från skärmen..eller lutar hon sig rentav framåt? man vet aldrig med henne, min vän som är likt en vulkan under körbärsblomster. Haha, ska inte tussa ihop dig med alla trevliga singelkillar jag känner i stan nu när du flyttar hit! Ska inte (om du inte vill) - jag lovar.)

Jessika avslutade med att citera Karen Blixen och det är så vackert sagt att det får ett inlägg för sig. Avslutar detta med att konstera två saker: 1) jag önskar jag var tjejen som bara sådär sydde ihop två tyger och skapade en fantastiskt snygg duk (och hade en lägenhet stor nog att rymma ett matsalsbord eller ett köksbord som inte är så komprimerat att man får dra efter andan för att hitta någon slags inre balans bland alla grejer) och 2) IKEA har börjat tillverka jeans. IKEA har börjat tillverka jeans. Fattar det bara inte. Detta geniala (skrupellösa) företag verkar inte se någonting som en gräns. Så befriande, förbannat härligt!


Och strunt samma om de inte var så snygga - coolt ändå.