En av mina nya favoritbloggare Brita utkämpar en annan typ av kamp: den mot den plötsliga (och fatala) ingivelsen att klippa lugg. Johanna försöker få henna att trilla dit och genom att lägga upp bilder som ovanstående skakar hon Britas försvar i grundvalarna. För vem får inte lite fuktiga handflator och stirrig blick av tanken på att bara GÖRA DET (och som en bieffekt se ut som Kate ovan)? Statistiskt sett borde det väl ändå vara belagt att ett luggklipp någon gång, någon enda liten gång, blir fantastiskt bra och gör en lycklig månader i sträck?
