Varför lär jag mig aldrig? Att ärlighet i slutändan alltid smärtar mindre än undanglidande dimridåer? När man i jobbrelaterat sammanhang hamnar i en situation där man inte annat än måste redogöra för vad man köpt till sin pojkvän i julklapp, hur ens julplaner ser ut – för alla omkring en ivrar efter att få veta..och killen som tangerar ens jobbsfär, som var/är kär i en, sitter bredvid och får en gradvis slocknad blick. Även om han vet, sen år tillbaka, att jag inte är kär i honom så borde, borde, borde jag varit mer tydlig från första början med att min relation till J är på allvar. Fan.
