9 januari 2013

Mitt 2012

Har sett att flera av mina favoritbloggare gjort enkäten (Emilie, Margret, Sandra och Nina) och här kommer även min, lite deppiga tyvärr, resumé över ett år som innehöll det mesta av toppar och dalar. Skulle klassa det som ett mellanår då mycket präglades av att jag befann mig i limbo på grund av att min kropp blev helt knas av att vara gravid men kanske är det dags att jag ser det mer som ett trampolinår - själva avstampet inför det ljuvliga som komma ska? I alla bemärkelser.  Karriär. Familj. Kärlek. Come what may, 2013.


Dock: detta var hur det var:


Gjorde du nåt 2012 som du aldrig gjort förut?
Blev gravid. Sa upp mig från mitt jobb. Och innan jag slutade: testade helt nya arbetsuppgifter.

Blev några/någon av dina vänner föräldrar i år?
Ja, flera stycken. Linda. Marielle. Sofie. Lotta. Och Anna-Karin. Och 2012 var visst även året då mina vänner inte gjorde annat än hade sex och nästa år föds, vad jag vet nu, minst åtta ytterligare barn in i bekantskapskretsen.  

Dog någon som stod dig nära?
Nej. Tack för det. Dock mår inte alla som står mig nära bra fysiskt och det är jag väldigt ledsen för. Hej farfar, tänker på dig otroligt ofta.

Vilka länder besökte du?
Mauritius, Danmark, Frankrike, Italien och USA.





Är det något du saknar år 2012 som du vill ha år 2013?
Jag vill ha mer socialt umgänge och mindre av känslan av att jag är socialt alienerad.  (Oftast säkert mitt eget fel: balansgången mellan ett rikt socialt liv och känslan av privat utrymme är ju för tusan spindelvävsskör..) Det var bara det att 2012 var ett väldigt asocialt år och när jag slutade ringa folk och upprätthålla kontakten..då slutade visst folk att ringa mig också. Och efter att så länge befinna mig i ett vakuum av deppighet över jobbet som bara blev trist och sedan det totala illamåendet som golvade mig månader i sträck så blev 2012 ett tråkigt år då jag inte bidrog med så mycket glädjeimpulser gentemot andra. Det i sig, min icke-bjussighet, gör att  språnget till att bli social igen med mina gamla vänner ibland  känns helvetesgapsstort sorgligt nog. 

Dock, många gammel-gamla vänner kom tillbaka det här året också och det är jag så himla glad för. Niclas. Marielle. Lina. Calle. Och allra bästa Louise. Det var väldigt fint.

Vilket datum från 2012 kommer du alltid att minnas?
Torsdagen 21 juni då jag köpte en flaska tequila till morgondagens midsommarfirande på vägen hem från jobbet, hejdade mig i kassan med en ingivelse av något slag och på stumma ben gick tvärs över gatan till Apoteket (med flaskan i väskan dock, mind you - ville SÅ gärna blanda Margerithas) och köpte ett graviditetstest. Som jag tvingade J att inspektera medan jag själv blundade och ojjade mig sittandes bredvid. Fast mest kommer jag nog minnas den 6 juni så här i efterhand, det var en fin dag. :) 

Vad var din största framgång 2012?
Att jag lyssnade inåt och vågade säga upp mig efter flera års tvekan och snack om att jag skulle göra det. Och att jag, när jag blev erbjuden arbetsuppgiften som presstalesman för ett av landets mest kritiserade företag klarade av arbetsuppgiften som sådan under stor press (och stort illamående) och att jag, för första gången på evigheter, ensam i två veckor (och ihop med mina kollegor i två veckor) lyckades vända så att den positiva och neutrala mediarapporteringen den månaden ökade och nådde toppresultat. 

Största misstaget?
Att jag har så svårt att landa i att det faktiskt var årets största framgång att säga upp mig och istället ofta rackar ner på mig själv och tycker att jag är en komplett idiot som inte har min åtgärdsplan klar. 


Och att jag inte riktigt hittat min inre röst vad gäller allt det där med social alienering och så vidare.  OCH att jag inte på ett bättre sätt lyckades hävda mig gentemot min förra chef och lyckades hitta någon slags glädjepotenial i den roll jag hade fram tills uppsägandet.

Bästa köpet?
Min gravidgarderob från NY beståendes av två hellånga klänningar, en gravidklänning och en lång gravidkjol. Har använt dessa plagg varenda dag sedan september..


Jag och Smulan. Jag och farmor. <3!

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Js kärlek. Hans totala uppoffringar, hans genomborrande blick som inte skyr något och hans ömma hjärta och händer som oförtröttligt hjälper mig framåt på denna läskiga resa mot att bli mamma. 


I stort sett varje stund under de två veckorna som vi var i NY gjorde mig också glad - i synnerhet den när vi åt en avsmakningsmeny på någon lyxrestaurang som J velat besöka länge och de helt plötsligt spelade vår låt i restaurangen. Det var fint. 

Och så Kajsas stöd, idéer och skratt, det var ovärderligt hela 2012. 

Vilka låtar kommer alltid påminna dig om 2012?
Rodriguez Suger Man, Majas kareokeversion av Alina Devecerskis Flytta på dig och Miguels Do you... Här är en lista över vad jag lyssnade på i höstas, borde dock göra en årslista. Återkommer eventuellt, det här med musik är också något jag förlorat lite när jag blev så tokdålig av graviditeten och den ändlösa räcka av fester som alltid tidigare varit i min lägenhet/på min innergård stannade av. 

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med andra år?
Jag har varit glad, oändligt glad, fast på ett stillsamt, introvert sätt. Mest har tyvärr 2012 varit ett ledset år. Eller snarare, det har varit ett hormonstinnt år av personlig utveckling och de två komponenterna ledde till skapandet av några mindre innanhav av tårar..tyvärr. 

Vad önskar du att du gjort mer?
Umgåtts med vänner. Varit ute i naturen. Druckit (alkoholfria) drinkar på lokal. Läst. Funnits där för alla nyblivna föräldrar och följt dem hack-i-häl med peppande tillrop. 

Vad önskar du att du gjort mindre?
Legat och stirrat i taket i väntan på att min kropp ska må bättre. 

Favoritprogram på TV?
Jakten på det perfekta livet (ÄLSKADE det!!!). Homeland. The Killing (fast det plöjde vi under min mest intensiva kräk-fas så..känner mig lite ambivalent till de där regntunga skyarna i serien). Historieätarna. Och såklart mitt bästa (som nu även J gillar :)): Downtown Abbey. 

Bästa boken du läste i år?
Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell tror jag. Sträckläste den i min säng i Italien och den väckte så oerhört mycket tankar om stigmatisering i Sverige - och den stigmatisering som jag i många år levde väldigt nära i Tanzania. TV-serien var också bra, som en förlängning av bokupplevelsen, dock var den första tusen gånger starkare.

Största musikaliska upptäckten?
Gjorde nog ingen direkt, förutom att jag började lyssna på Rodriguez. Kom dock att älska podcasten som företeelse än mer. Å, Hannah & Amanda, Kristofer Triumf i Värvet och framför allt Alex & Sigge - ni räddade min värld!

Något du önskade dig och inte fick?
Mitt sociala liv tillbaka?

Vad gjorde du på din födelsedag 2012?
Avskyr ju födelsedagar (haha: visst framstår jag som en oerhört sympatisk och härlig människa att hänga med med utgångspunkt i den här enkäten?!) och trots det lyckades J ge mig det bästa födelsedagsfirandet någonsin. På eftermiddagen dagen innan (en lördag) fick jag en uppmaning om att ta på mig min vackraste klänning och göra mig i ordning och sedan gick vi till Gondolen och åt en god middag. Dagen därpå fick jag i present att gå ner på stan och köpa ett par nya solglasögon och sen fick jag en påse smågodis och vi tog varandra i hand och gick hem och såg film i soffan resten av dagen. En fantastiskt fin lördagskväll och söndagsfödelsedag! 

J vill inte vara med på bild i den här bloggen så jag får ta en muppig bild, som jag tog på mig själv och skickade till min syster enkom för att visa vilka solglasögon jag valt, för att illustrera födelsedagsfirandet. 

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Att alla jag känner och tycker om bodde i den här stan? Anna-Karin, Karolina, Kajsa, Christian, Maria och Calle i Malmö, Oscar i Lund, Marielle i Förslöv, Sandra och Sofie i Göteborg, Linda i Skalhamn, Andrea i Uppsala, Louise och Johanna i Jönköping, mamma och pappa i Habo, farmor och farfar i Hjo - kan ni inte bara bo här? Det vore fab. 

Vad fick dig att må bra?
Vetskapen om att vi är en familj nu. Det var vi ju i och för sig redan innan, men ja..vetskapen om att D finns och att vi är tre. Och så 1 maj-hänget hemma hos Oz föräldrar i Lund ihop med Karin! Det var ljuvligt. Som stunder ihop med Oz allt som oftast är fantastiskt nog.

Vilken kändis var du mest sugen på?
Ingen..men jag tror att både jag och J fick någon slags adrenalinil genom oss då vi förstod att Tom Cruise bara var några hundra meter ifrån oss när han hängde på Rival i december. :) Vad vi skulle gjort om vi stalkat honom in i baren är dock mer oklart. Gillade även det faktumet att vi (snarare upptäcktes de av J, själv ser jag aldrig folk när jag promenerar omkring) såg så många kändisar i våra kvarter och på stan när vi var i NY -  det kändes abstrakt och lite cool. 
Den enda kändis som berörde mig på djupet var nog bara Benicio del Torro som jag (i brist på bättre ord) känner en sådan vördnad för. Han spelade dock  en genomusel, korrumperad idiot i filmen Savages som jag såg i höstas men trots det gnistrar det om honom och det är väldigt vackert.


Bilder: inquisitr.com och spotlightreport.net
Vem saknade du?
Många. Saknade även min inre röst/kompass lite då och då. 

De bästa nya människorna du träffade?
Sofia och Louise på mitt förra jobb men som tillhörde den nya avdelning/det nya lunchrum  jag jobbade på/hängde i sista halvåret. De är så himla bra! Gillade även alla mina nya kollegor på press- och pr-avdelningen - de var väldigt fina, inspirerande och roliga hela bunten. Och de fick mig att skratta, må bra och känna mig lite proffsig och det var väldigt roligt. 

Sen startade Jenny i mitt hus och jag upp en tradition av att gå långpromenader varje måndag och det var skitfint. Hon är skitfin!


Mest stolt över? 
Att jag vågade bryta mig loss från min trygga anställning och höga lön och hoppa rakt ut i ingenting. Och att jag vågade öppna upp mig för möjligheten att bli gravid - och så blev jag det (till min stora förvåning (och skräck)) på en gång.

Högsta önskan just nu?
Att D föds och är en frisk och glad liten tjej. Att vi hittar en lite större lägenhet att bo i inom vår snäva budget. Att vår kärlek och passion för varandra bibehålls. Att vi vågar lyssna inåt och följa våra drömmar under året. Att jag stabiliserar min inre kompass och erövrar det jag behöver för att må bra. Att farfar ska bli frisk och glad.