Ägnar kvällarna åt att prata om allt med J rätt ut i mörkret. Känner väl inte att jag blivit så mycket klokare men jag har blivit ilsknare på vakuumtillståndet och den känslan får agera effektivt fnöske till en förändring just nu. Bra så.
6 januari 2013
Januariljus
Det var något med ljuset idag. Solen. Den kyliga luften. Den långsamma promenaden över isgrusiga gångvägar på Djurgården. Så välbehövligt för mig att komma ut. Komma nära. Och prata om allt som är vackert, sorgset, viktigt. Våren må vara en bit bort men ändå har det vänt. Och jag har sedan min kris i fredags varit ute i friska luften/världen tre gånger på tre dagar - kanske var det den förändringen som behövdes?
Ägnar kvällarna åt att prata om allt med J rätt ut i mörkret. Känner väl inte att jag blivit så mycket klokare men jag har blivit ilsknare på vakuumtillståndet och den känslan får agera effektivt fnöske till en förändring just nu. Bra så.
Ägnar kvällarna åt att prata om allt med J rätt ut i mörkret. Känner väl inte att jag blivit så mycket klokare men jag har blivit ilsknare på vakuumtillståndet och den känslan får agera effektivt fnöske till en förändring just nu. Bra så.
