Och jag som trodde att jag först inte orkade gå till yogan idag, men det gick. Tycker det är så himla intressant att energireserven sen jag blev gravid helt enkelt är uppmätt istället för som tidigare..oändlig. Eller oändlig visade det sig ju i och för sig med all önskvärd tydlighet att den inte var, dock kunde jag under långa perioder tweaka den länge, länge. Jag lurade helt enkelt min kropp. och belönade den med snabba kolhydrater, mycket vin och många cigg. men det var då det. Nu är min kropp och dess energi mer som en bilmotor med viss bensinmängd i tanken men utan bränslemätare som indikerar när man närmar sig rött. För nuförtiden så..tar det bara - slut. Och sen går det inte att argumentera mer med kroppen och än mindre att locka den med falska förespeglingar om väntande belöningar.
Hur som. Orkade dit. Det var bra. Vandrar nu hem i mjuk snö och det gör något vackert med min själ.
