27 november 2012

Valnötsbröd FTW

Sen jag på Underbara Claras blogg läste att lingongrova, stapelvaran nummer ett i vårt hem, endast innehåller tre lingon per förpackning och att brödet färgas mörkbrunt med någon slags konstgjord tillsats så bestämde jag mig för att jag skulle börja baka mitt egna bröd. Oklart om det blir billigare men förhoppningsvis blir det godare, hälsosammare och..så luktar det ju så gott! 

Första brödet bakades, trots år av ständiga brödbaksbesvikelser, i ett oväntat anfall av högmod och jag bytte ut ingredienser och kastade ner andra på måfå med ett moln av mjöl runt mig i min Martha Stewart-hybris. Note to self: guyibär kan inte ersätta russin. Och det är aldrig bra att köra på känsla när det kommer till brödbak. Slutresultatet: inte så gott. 

Bröd två bakades med farmor som coach på telefon och med hjälp av J men av oklar anledning blev inte detta bröd heller gott. När vi gjort helt enligt receptet var degen en enda rinnande sörja och jag tror att det kanske var det stora mjölintaget på slutet som kväste den sista livsgnistan som fanns i jästbakterierna. Eller så var det någon av alla frön som jag (återigen på känsla) kastade ner på slutet trots Js protester som gjorde det ogott.

Men nu ni, tredje gången gillt och jag tror att jag är något på spåren! Detta bröd blev faktiskt gott (trots att jag freebasade lite igen - här är receptet i original). Kanske inte gateau-kvalitet men så pass bra att jag kommer göra det igen. OCH det var smidigt och enkelt. Recept kommer här:

10 dl mjöl (jag tog 4 dl vetemjöl, 4 dl rågsikt och 2 dl rågmjöl)
3.5 dl havregryn
1 tsk salt
4 tsk bikarbonat
1 l filmjölk
2 dl mörk sirap
2 nävar valnötter

Blanda allt. Häll upp i smeten två formar och sätt  in i ugnen i en timme och fyrtio minuter på 175 grader. Vänd brödet upp och ner i formen om det fortsatt är blött längst ner efter utsatt tid. Och vill man, vilket jag såg i darlin' Ernsts julkokbok som jag fick av min syster något år (tack Johanna, kan man bröa formarna med solroskärnor och andra frön - det verkar bli fint. 

Alltså, lyckan i att äntligen ha ett aptitligt bröd till frukost efter två veckors plåga? Oändlig.