11 januari 2012

Hemkomst


Jag vet inte riktigt vad det är med min hemkomst den här gången som gör mig skör. Huden är fortsatt öm.

Sov hyfsat gott på planet i natt. Köpte rött vin, ostar och ett litet, litet paket gåslever i Paris som ett tecken på att jag kan njuta av saker..i Stockholm också även om det inte är färska mangos och ljumma romdrinkar. Men så saktade planet in på Arlanda. Vi klarade av bagageband, tågresa in till stan och helt plötsligt var vi tillbaka i det gråaste av grått vid spår 1 på centralstationen. Herregud. Den synen..jag vet inte. Ville bara lägga mig ner på plattformen och gråta men tog istället resolut mina väskor och bar dem på starka armar mot tunnelbanan.

Vyn över Södermalm från Gamla stan är som alltid magiskt vacker och när jag sedan gick in till min skomakare, hälsade han glatt och jag hämtade ut nyklackade skor. Gick förbi min affär, där jag med förbundna ögon vet var alla varor är, och girade välbekant förbi det klassiska Folkungegateklientelet på hemtama gatstenar. Mina kvarter kändes välkomnande. Grannen jag mötte log, välkomnade mig hem och gav min solbränna komplimanger.

Sedan kom jag hem till en lägenhet kallare än Sibirien, med golv täckta av kakelugnsdamm och två sotare som beklagade att rökgången var otät. Kakelugnsmannen (denna väna men förvirrade man som sedan september känns som en jävla inneboende på dessa 35 kvadrat) beklagade missen, han skulle inte hinna åtgärda det än på ett tag och evighetsprojektet med att installera/börja använda kakelugnen fortsätter. 

Själv ville jag bryta ihop en andra gång men packade istället resolut upp. Städade hela lägenheten. Och ska strax packa resväskan igen för att ta nattåget till Åre om några timmar. Så, så är det med det. Vill haverera, biter ihop, skrattar åt eländet och vill strejka, gråta och skrika på nytt. Sa jag förresten att jag ska ha mens i morgon?

Och att jag längtar tillbaka hit?



Hit till min frukostplats på balkongen i Flic en Flac.

Ser ni den lugna gatan? Tre minuters promenad därifrån ligger havet. Och luften är ljum. Precis just nu har mörkret fallit över gatan och livet fortsätter där nere medan jag är här. Och fortsätter jag med.

Har tänt en brasa i den lilla kaminen i köket. Tänt massor av ljus. J steker köttbullar. Och långsamt börjar den nedfrusna lägenheten tina något.