17 augusti 2013

Höstvisa



Bild: http://www.duitang.com/people/mblog/34481296/detail/ via http://modinakerlind.tumblr.com

Möhippan, min första, är firad. D var en stjärna. Jag är matt efter fyra dagar ensam med D medan J jobbat natt och sovit/återhämtat sig om dagarna. Ikväll är han på kräftskiva och i kylskåpet väntade en present i form av kräftor, havskräftor och tarte au citron. Alltså, den mannen. Han är omtänksam.

Mattheten gör dock att jag knappt vet om jag kommer orka skala dem. Än mindre koka mig en kopp te. 

Ute faller långsamt mörkret och jag känner kylan i fönstrets öppning. Det är augusti. Ta med dig månen innan du går. 

Allt är försent. Och ändå inte. 

Ser på instagram att många gifter sig idag. För dem är det en nystart trots väderleken och det sorgsna stråk som det slår an i mig. Vackert så. 

Nej, nu måste jag äta. Äta. Dricka. Sova. Lämnar över ordet till kloka Tove Jansson, hon säger ändå allt så mycket vackrare än vad jag någonsin skulle kunna göra.


Höstvisa

Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött,
nu blir kvällarna kyliga och sena.
Kom trösta mej en smula, för nu är jag ganska trött,
och med ens så förfärligt allena.
Jag märkte aldrig förut, att mörkret är så stort,
går och tänker på allt det där man borde.
Det är så mycket saker jag skulle sagt och gjort,
och det är så väldigt lite jag gjorde.

Skynda dej älskade, skynda att älska,
dagarna mörknar minut för minut.
Tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommaren slut.

Jag letar efter nånting som vi kanske glömde bort
och som du kunde hjälpa mej att finna.
En sommar går förbi, den är alltid lika kort,
den är drömmen om det man kunnat vinna.
Du kommer kanske nångång, förr’n skymningen blir blå
innan ängarna är torra och tomma.
Kanske hittar vi varann, kanske hittar vi då på
något sätt att få allting att blomma.

Nu blåser storm därute och stänger sommarns dörr,
det är för sent för att undra och leta.
Jag älskar kanske mindre än vad jag gjorde förr
men mer än du nånsin får veta.
Nu ser vi alla fyrar kring höstens långa kust
och hör vågorna villsamma vandra.
En enda sak är viktig och det är hjärtats lust
och att få vara samman med varandra.

Tove Jansson 

"Jag älskar kanske mindre än vad jag gjorde förr, men mer än du nånsin får veta." Å. 

Å.