Farmor är min stora inspirationskälla. Hon förstår det inte själv. Men allt jag gör gör jag för att jag lyssnat på, och framför allt iakttagit, henne under så många år.
Har sovit drömlöst under jakttavlan och med åren långsamt blivit vuxen. Allt som hänt däremellan har avhandlats medan farmor tålmodigt lyssnat, gett råd, skrattat och torkat tårar och serverat te i min favoritkopp vid det runda köksbordet. Jag älskar att vara i stan, det är mitt livs andningshål.
Denna gång var vi två som sov under jakttavlan (varav en spänt iakttog de färgmättade detaljerna) och känslan jag fick när jag tog in att jag inte var där på egen hand för första gången någonsin (nästan..någon gång har J varit med) var en radikal vändpunkt för mitt sinne: och kanske var det första gången det på allvar sjönk in att jag aldrig kommer vara ensam där mer. Att jag är en mamma nu. På riktigt.
Ska göra mitt bästa att lära allt jag lärt mig av dig farmor och ge det vidare till Dagny. Dagny Astrid Elie.
