"Kanske är det här de konstigaste dagarna du någonsin kommer att uppleva", sa min fina, kloka kompis Lotta idag och hennes ord löste upp en trög spärr i mitt inte. Äntligen var det som att någon på riktigt förstod, som att JAG på riktigt förstod, vilken pärs dessa dagar har varit och stundtals är. För nog är det här de konstigaste dagarna..de är liksom helt fria från att någon annan ber om min uppmärksamhet och distraherar mig - jag svävar viktlöst, ljudlöst som en flytande nebulos i en stilla pool. Det är inga jobbuppgifter, inga kollegor, inga måsten, ingen som behöver mat lagad..bara jag och min fulla uppmärksamhet på det som inte händer.
Inför den här väntan saknar jag referensramar och har endast min eländiga kropp som redskap för att tackla ovissheten. Och här ligger vi, jag och bebisen, åtskilda av lite hud och väntar båda på att nå denna graviditets vägs ände i laglöst land långt bortom kompass och nedärvd kunskap. Bortom klockslag och datum - även om min vardag strikt inrutas just därefter. Det är en dragkamp, en operett över livets mysterier. I synnerhet när det knappt går att föreställa sig vad som väntar på andra sidan.
Mina bröst, kommer de fyllas av mjölk och kunna nära ett barn? Mina händer, kommer de förmå ge tröst, värme och närhet? Min röst, kommer den få den lilla att komma till ro och känna tillhörighet till vårt hem? Har ju klarat tusen saker av vitt skilda karaktär genom åren (tänk bara när jag inledde min servitriskarriär (total katastrof by the way), projektledde resor för hundratals personer över nationsgränser till fotbolls-vm utan att kunna något om detta och vårdade aids-sjuka och döende i fallfärdiga baracker med endast mina händer till hjälp) så varför skulle inte det här gå? "Vi får bara en kompis till att hänga med", som J resonerar. Och det är väl så.
Allt är egentligen förtvivlat enkelt, det är bara den konstiga tiden som lurar min hjärna att tro att världen är svårare än den egentligen är. Och tanken på att konstigare än så här det blir det inte befriade mig från ett gytter av inre återvändsgränder.
Allt är ljust. Allt blir bra.
