Nu har jag en vecka kvar att jobba och efter det så hoppas, och tror, jag att det där tysthetsoket som jobbet lagt på mig kommer försvinna och att ni i den här bloggen kommer att se en explosion av publicerade inlägg härligt introvert navelskådande som aldrig förr.
Har liksom känt ett behov av att vara privat tidigare men när jag blev gravid och mådde så himla dåligt så var det som att något slöt sig runt mig, en hinna som jag inte alls är bekväm med. Så, en förändring är på väg tror jag. Vi ses på andra sidan.
