Jag befinner mig på en resa på väg hem från en magisk plats. Om jag tidigare låg i ett mörklagt rum med ångest i en kropp märkt av tusen kräkningar så tvingade jag mig (eller snarare: Kajsa tvingade mig (tack K!)) att resa mig upp och ta det sista halmstrået som fanns. Jag kämpade, bet ihop och kräktes typ tio gånger på vägen dit men sen landade vi på en plats där mitt inre fick liv på nytt.
Jag brinner igen.
Jag höll J i handen och vet knappt vad som hände men liggandes på en filt på en gräsmatta vid en sjö omgiven av kloka hundar tryckte en magisk kvinna på mina yin chen- (stavas säkert annorlunda - för mig är detta så nytt ännu) punkter och mörkret lättade. Jag lättade. Jag ser klarare. Och jag reser hem lyckligare.
Detta är en pånyttfödelse.
