Det är något med den här graviditeten som gör mig mer privat. Allt jag funderar på stannar liksom i mitt huvud och vill inte strömma ut ur varje por som tankarna gjorde förut. Kanske ändras detta i takt med att jag mår bättre, jag hoppas det..för då allt detta är så nytt för mig så vet jag inte hur många förändringar jag klarar av.
Föreställde mig alltid att en graviditet skulle kännas annorlunda. Mer självklar.
Pernillas healing hjälpte mig tio steg fram på vägen mot det självklara, det innerliga, men fortsatt återstår mycket för mig att återerövra. Mitt nya liv till exempel. Mina vänner. Min njutning. Mina helger.
