Igår tog min kropp s-l-u-t. Ljumskarna värkte som aldrig förr och det var som att min kropp kramats ur på varje ynka droppe av energi när vi väl landade på en soffa utanför lägenheten i eftermiddagssolen. Men trots det var det en fin dag och innehöll allt från intressanta berättelser om palentologer (alltså det här med dinosaurieskelett och att de låg precis under markytan gjorde mig helt spacead), bilder av Margret Mead (hej älskade A-kursen i socialantropologi), en fantastisk utställning om amerikanska indianer, häng på Upper East, häng i Central Park och lite fönstershopping på 5th Av. Sen: sömn. Och idag: sömn, sömn, sömn och god damn it..en hel del kräks igen. Tydligen är det där inte över förrän det är över.
