En del av lösningen för att spä ut den sorgsna känslan som gårdagen lämnade mig med var att ta på mig fina kläder och sminka mig under Ds fundersamma uppsyn. Hittills har jag bara gjort kåldolmar i min outfit men det är skit samma. Även om det inte är någon fest i antågande så inser jag att det här är en katarsis som jag själv måste ta mig ur. Det finns inga genvägar. Saknar jag fester, minglande, intressanta människor och en stimulerande miljö så får jag se till att röra mig mot det målet. Kan inte förvänta att någon annan serverar det på silverfat, även om det faktiskt händer ibland. Idag var ett babystep från mysbrallan med sminkpenslar och hårsprej, imorgon väntar andra attribut.
I andan om att vara mer hudlös och mindre fejk skickar jag med en bild tagen av misstag när jag och Dagny brottades tidigare idag. Jag med mobilen i handen i ett försök att ta en bild på oss två, hon i ett försök att få fast i min tumme som hon ville suga på. Hur som, den blev fin. Tack D! Du kommer bli en ypperlig fotograf.
Ja, hon la inte på filter och så..det var mitt verk. Fåfängan och allt det där. Min främsta dödssynd. Och först nu inser jag hur man faktiskt gör som bloggare för att få sin värld att se så gnistrande underskön ut då originalbilden var betydligt gråare än den här blev.
