Vy via en lins

Bilder: Oliver Zahm bland annat fotograferandes Monumenta 2012 av Daniel Buren på Grand Palais i Paris via http://purple.fr/diary

Alltså den här fotografen. Med sin fåfänga. Sin skörhet. Sin förkärlek för provokation, unga skönheter, sex och konst. Med sina transparenta solglasögon och vagabondliknande tillvaro. Med sin hemlöshet under huden och känslan av att tillhöra alla skikt klistrat på huden. Älskar att se det hans kamera ser. Blir förbannad, påverkad och nyfiken..igen och igen och igen. 

Fantastisk tapet!



Foto: purple.fr/diary

Som hänger inne i detta fantastiska franska sommarhus:

Foto: purple.fr/diary

Jag menar..vilken dröm att ha! En guldgulfärgad sådan någonstans i Provence, eller Ligurien. Man måste helt enkelt våga drömma. Och våga drömma stort.

Och just det, drömmar, är något som fotografen Olivier Zahm illustrerar i sin sårbara, trendiga, kärlekstörstande, estetiska, ytliga hyllning till Europas och USA:s kreativa (och påtagligt ofta barbröstade) elit.

Gillar den. Rekommenderar den även om jag inte riktigt vet varför, men den berör mig. Är intressant på sitt sätt. Dock balanserar den, liksom Olivier verkar det som, på en väldigt skör tråd mellan bekräftelsehunger och lugnet i cremé de la cremé-orkanens lugna öga.