100:onde gången gillt

Tänk, mitt förra inlägg var mitt hundrade. Såg det först nu när jag snabbredigerade mitt förra. Coolt. Trodde jag aldrig. Och inte för att jag riktigt vet vad jag vill säga med de här texterna så..men ja, jag kör jag på. Det är en mix av inspiration, funderingar, självklarheter, kärlek, bekymmer, glädje, utmaningar och själsliv, stavfel och musik, nu: böcker och annat.

Det finns väl ingen annan röd tråd än att allt har en beröringspunkt i mig själv och med detta egocentriska konstaterande så tar jag avstamp mot hundra nya inlägg. Yeah, yeah.. Jobbar med min självcensur. Det blir bra det här.

Post-jul, pre-Mauritius

Sitter på Arlanda - färdigpackad, lugn, mätt och glad. Vaknade upp imorse med en surrealistisk känsla, omtöknad av allt julstök men inte liggandes under det sneda taket i mina föräldrars extrarum där jag brukar vakna. Det tog en stund innan jag förstod var jag var och trots att jag känner en viss sorgsenhet över att inte vara hos min familj när lugnet efter julklappshaveriet lagt sig (tiden jag spenderar hos mamma och pappa, vardagen, är så kort numer) så är alternativet helt ok. Turkosblått hav, trevliga människor, långa dagar i sällskap av J - det blir bra.


Julen i sig var som vanligt en tårfylld upplevelse. Grät av glädje. Grät av sorg. Eller frustration. Över att förvandlas (reduceras) till ett barn i det stresskaos som alltid råder, även om ingen riktigt vet för vems skull vi stressar längre. Hur som, på det stora hela var det helt ok. Tomtenissejulen får vänta ett år till..


Hann inte avsluta julkalenderutmaningen och nu kommer det förmodligen vara tyst på den här sajten ett tag. Vet inte riktigt vad jag reser till, om det finns wifi eller internetcaféer. Vet bara att vi blir mötta på flygplatsen, att jag packat två bikinis, en snorkel och tio böcker. Att den här bloggen blivit ett andrum som jag verkligen uppskattar. Och att jag kommer tillbaka. Från och med mitten av januari ungefär.


På återhörande!